Läsarmanifestet

Hösten 2009 skrev jag och Bokcirklar.ses chefredaktör Nina Frid ett läsarmanifest som publicerades på DN Kultur.  Manifestet var ett svar på ett Författarmanifest för ny svensk litteratur, skriven av bland annat Jens Liljestrand, som vi tyckte inte alls tog hänsyn till oss läsare.

Så här blev det:

Manifest för framtida läsupplevelser

1. Vi Läsare vill läsa litteratur som är god. Vad som är god litteratur måste avgöras av varje läsare och vid varje lästillfälle. Liksom Vi Läsare inte vill äta linser och råris varje dag bara för att det är nyttigt för oss och vår hälsa vill vi också kunna välja mellan olika genrer, olika berättarröster och olika litterära nivåer beroende på humör och dagsform.

2. Vi Läsare tycker om genrer. Det är ett enkelt sätt att snabbt orientera sig i ett varierat utbud.

3. Vi Läsare tycker om variation. Vi tycker både om att läsa om det som är främmande och om det som har hög igenkänningsfaktor. Vi vill läsa berättelser som är livsavgörande, underhållande, magstarka, vackra, banala eller tankeväckande. Vi vill läsa berättelser som gör oss skräckslagna, arga, fnissiga, medkännande, upprörda och som ger oss nya insikter i både vår egen person och kultur, men också i andras. Men de behöver inte berätta allt samtidigt.

4. Vi Läsare menar att det finns lika många sätt att läsa en berättelse som det finns läsare. Därför måste det finnas lika många sätt att berätta en berättelse som det finns författare. Vi Läsare ser därför med avsky på de försök som görs för att likrikta den nya svenska litteraturen.

5. Vi Läsare tycker att en läst bok är bättre än en oläst. Också en påbörjad, men inte utläst bok, är bättre än att aldrig ha vågat slå upp en sida. Därför menar vi att underhållnings- och genrelitteratur, dagböcker och uppväxtskildringar också har sin plats i den svenska litterära floran.

6. Vi Läsare tycker om berättelser. Därför har det ingen betydelse för oss läsare om berättelsen är baserad på historiska eller fiktiva personer.

7. Vi Läsare tycker om att läsa bra berättelser, oavsett om de rubriceras som romaner baserade på en sann historia eller dokumentärroman.

8. Vi Läsare vill läsa bra berättelser, oavsett de är skrivna med långa eller korta meningar, långa eller korta kapitel, långa eller korta ord. Vi vill läsa både renodlade prosatexter, sparsmakade lyriska experiment, adjektivöverlastade böljande stycken och charmerande vitsiga ordlekar.

9. Vi Läsare struntar i författarens bakomliggande motiv till att skriva. Vi Läsare är intelligenta nog att kunna skilja författarens person från dess skrivna text.

Och framför allt:

10. Vi Läsare vill inte bli skrivna på näsan av några som tror sig veta vad vi bör och ska läsa under vårt resterande läsarliv, vare sig de skrivit flera romaner, nyss debuterat, vunnit flera priser eller skrivit doktorsavhandlingar i litteratur.

5 svar till “Läsarmanifestet

  1. Jag håller helt med, fast är det inte så, ändå, att ju mer man läser desto mer slipar man sin läsnerv och blir mer och mer känslig för språkgrodor, grunda karaktärer och platta dialoger etc. Jag vill också läsa olika genrer, men oavsett genrer vill jag att de ska vara välskrivna! För mig är genrerna mindre viktiga, och kvalitén allt.

    • Du har helt rätt i att ju mer man läser, desto mer känslig blir man. Jag har definitivt blivit känsligare med åren och särskilt sedan jag började recensera – då läser jag med helt andra ögon. Jag har t ex blivit känsligare för hur karaktärerna gestaltas, det skrev jag bland annat i min recension av Förlåtelsen (Hanne-Vibeke Holst). Det är särskilt viktigt i populärlitteraturgenren, som ju egentligen är ett handlings-drivet berättande, tycker jag, för där lämnas ju så lite utrymme till fördjupning och reflektion.

    • Sen kan ju ”välskrivet” skilja sig från genre till genre. För mig är det viktig med språklig säkerhet och konsekvens.

  2. Ett mycket bra manifest, instämmer.

    Jag älskar att läsa och skriva, något jag gör dagligen. Jag läser allt från Poe, Pinter, Runeberg och Shakespear till Munro, King, Gardell eller Schwartz. Kort sagt jag läser allt.

    Jag tänker att bredden ger mig vingar. Vingar att lyfta mig mot nya dimensioner i språket. Nya tankar och ny kärlek till än fler alster.

  3. Emily

    *fniss* Vad är ”språklig säkerhet” och vad är ”språklig konsekvens”? Snömos i sin prydno.

Lämna en kommentar