Här är alla mina boktips från P4 Sommar 2015

Här är alla böcker jag pratat om i sommar i P4 Sommar:

19Q4 av Haruki Murakami
Snow crash av Neal Stephenson
Kärlekens historia av Nicole Krauss
Sommarboken av Tove Jansson
Ett rum med utsikt av E. M. Forster
De besatta av A. S. Byatt
Mina hjältinnor av Samantha Ellis
Brobyggarna av Jan Guillou
Syndafall i Wilmslow av David Lagercrantz
Harry Potter och de vises sten av J. K. Rowling
Doktor Glas av Hjalmar Söderberg
God jul av Jonas Karlsson
Promenader i Virginia Woolfs London av Lisbeth Larsson
Gryning över Kalahari av Lasse Berg

Sommarboktips att bli förundrad över: Syndafall i Wilmslow av David Lagercrantz

Det finns få saker som gör mig så förundrad som människor som är bra på fysik och matematik. Därför kan jag inte annat är gapa av hänförelse när jag läser Syndafall i Wilmslow av David Lagercrantz.
Och därför blir det också mitt boktips i P4 Sommar på känslan ”förundrad”.

Det handlar om matematikern Alan Turings död – han som bland annat är känd för att han arbetade med att knäcka tyskarnas koder under Andra världskriget. Men det handlar mest om polisen som försöker förstå hur Alan Turing kunde dö. Var det självmord eller inte? Alan Turings ansågs vara en säkerhetsrisk när det avslöjades att han var homosexuell i en tid där detta sågs som ett brott.

Syndafall i Wilmslow är en av mina favoritdeckare. Mycket är det David Lagercrantz förtjänst, hans språk och berättarförmåga.

Morgan Larsson tipsade om Jan Guillous Brobyggarna.

Läs mer om våra boktips på Sveriges Radios hemsida.

Händelser vid vatten är den bästa svenska deckaren genom tiderna

Jag var med i Sydsvenskans expertjury som röstade fram Kerstin Ekmans Händelser vid vatten som den bästa svenska kriminalromanen genom tiderna. Faktum är att jag själv röstade på Händelser vid vatten som nummer ett. Och faktum är att jag trodde att jag skulle vara ganska ensam om det.
Jag hade fel.
Fler än jag tyckte alltså att Händelser vid vatten både dels kan räknas inom deckar-genren och dels är den bästa inom den genren.

Så här gick omröstningen till:
Jag fick välja ut mina tre bästa kriminalromaner och rangordna dem.
Ettan fick fem poäng, tvåan tre poäng och trean en poäng.

Så här ser min topp-tre lista ut:
1. Händelser vid vatten av Kerstin Ekman.
2. Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson.
3. Syndafall i Wilmslow av David Lagercrantz.

Så här ser topp-tre ut när alla 80 experter röstat:
1. Händelser vid vatten av Kerstin Ekman
2. Den skrattande polisen av Maj Sjöwall & Per Wahlöö
3. Roseanna av Maj Sjöwall & Per Wahlöö

Hela listan på de 101 bästa svenska deckarna finns här på Sydsvenskans hemsida.

Sydsvenskan har publicerat flera intressanta artiklar i samband med presentationen av omröstningen. Till exempel Intervjun med Kerstin Ekman. Hon säger så här om varför hon tror att Händelser vid vatten vunnit omröstningen:

”Kan det inte ha att göra med att den som skönlitterär bok går lite djupare ner under den mordhistoria den berättar? Spänning, en intressant miljö och trovärdiga personer brukar väl vara det som gör att läsare tycker om en deckare. Kanske har den sådana kvaliteter men dessutom ett vidare spelrum eftersom den är mer roman än regelrätt kriminalberättelse.”

Läs också den här artikeln, om varför Camilla Läckberg och Marie Jungstedt inte finns med på listan. Intressant om prestige, pengar, bestsellerism och genus.

Och missa inte! Gör quizet! (Jag hade alla rätt, men chansade på en fråga.)

 

Läs Syndafall i Wilmslow idag, för det är Alan Turings 100-årsdag!

Idag skulle matematikern Alan Turing, född 23 juni 1912, fyllt 100 år. Självklart måste jag rekommendera David Lagercrantz fantastiska bok om honom – Syndafall i Wilmslow. Jag läste den när den kom för drygt tre år sedan och älskade den – det utsökta språket; de långa vindlande meningarna, täta med kommatecken; frågorna som tas upp.

Så här skrev jag om den då, på min blogg på Bokcirklar.se:

”Jag är fast i Wilmslow 1954.
Och jag läser noga och långsamt för att hänga med i de matematiska resonemangen. Jag älskar kluriga böcker med vetenskapliga resonemang, och David Lagercrantz har gjort noggrann research när han berättar om Alan Turing, hans liv och turerna kring hans död. Dessutom är det fantastiskt bra och stillsamt berättat.

Central i boken är lögnarparadoxen. Är det bara en ordlek, eller kan den få betydelse för matematikens grunder? På Cambridge träter Alan Turing med Wittgenstein om detta – Epimenides var först, men lögnarparadoxen finns i flera versioner, till exempel: Alla satser på denna sida är falska! (Om alla satser är falska på sidan skulle även denna sats vara falsk, vilket den inte är om alla satser är falska = en paradox.)

Matematiker får sina mest briljanta idéer när de är kring de 20. Sen verkar det som om hjärnan stelnar och att förmågan att tänka nytt försvinner.
Är det verkligen så?
Upprepar jag bara samma kunskaper och tankar som jag hade när jag var kring 20? Fast i lite olika form?
Eller är det något som bara gäller matematiker?
Hm.

Polisassistenten, Leonard Corell, som ska utreda Alan Turings mystiska död (självmord?) är ett av de finaste porträtt av en polis som jag någonsin läst, kanske till och med det finaste porträtt jag någonsin läst. Detta mänskliga vacklande mellan sinnesstämningar, detta ok av erfarenheter och upplevelser som vi måste hantera på något sätt, för att inte gå under.

Men det är en manlig värld – både matematiken och 1950-talet. Men jag står ut med det just nu. För att det är så fint beskrivet.”

Läs!