Recensionen också publicerad i Borås Tidning 1 juni 2013.
Luisa är assistent till performancekonstnären Margot Winkraft som i sin konst låter nakna och halvnakna kvinnor agera levande skyltdockor. Men när Margot Winkraft plötsligt vill göra en performance i Shanghai för att etablera sig på den kinesiska konstscenen, så väcker det misstankar hos Luisa.
I Shanghai Performance fortsätter Silke Scheuermann undersöka teman som hon tidigare berört i både kortromanen Timmen mellan hund och varg och novellsamlingen Rika flickor: konsten och kärlekens konsekvenser. Men även om temana är samma, så verkar det som att Silke Scheuermann undersöker litteraturens många genrer i sitt författarskap. Där Timmen mellan hund och varg var en språkligt spännande kortroman och Rika flickor en undersökande novellsamling, så är Shanghai Performance en intrigdriven spänningsroman. Silke Scheuermann låter tidigt läsaren få veta att något kommer att ske i Shanghai, och hon fortsätter berättelsen igenom att ge de där små vinkarna. Det är ett grepp som ska få läsaren att vilja fortsätta vända blad, men jag hade helst varit utan. Berättelsen är tillräckligt intressant i sig själv ändå.
Det finns ett drag av absurdism och alienation i Silke Scheuermanns texter som tilltalar mig. Scheuermanns karaktärer är alltid bara nästan realistiska, det finns alltid en känslomässig oberörbarhet som skaver, som om de inte vore helt mänskliga utan snarare människoliknande skal. I Shanghai Performance ser berättaren Luisa med fascinerad voyeuristisk fasa på det som händer och går sedan vidare med en axelryckning.
Shanghai Performance övertygar dock inte helt. Främst är det språket som är betydligt banalare än i Scheuermanns tidigare verk, när den intrigdrivna romanens struktur får ta överhanden. Frågan om vad som får göras i konstens namn är dock intressant att diskutera.
Annika Koldenius 