Jag har ju redan börjat läsa den på PDF.
Men jag är fortfarande en sån som älskar att få en riktig pappersbok i handen; känna omslagets papper gnissla mot fingrarna, känna lukten av svärtan från tryckeriet, vika hundöron (gubevars!), klottra i marginalen (ja!). Jag tycker också att jag ser bokstäverna bättre mot det stumma, olysande pappret.
Så jag är glad nu, när Bodil Malmstens bok äntligen landat i brevlådan. Jag är faktiskt så där barnsligt glad, eftersom boken dessutom är coffee table-snygg, med sitt vackra omslag, sina omslagsbokstäver tryckta i blank relief, sin tyngd och sin storlek, tryckt på tjockt, tjockt papper.
Den har bilder också! Och snygga röda kapitelrubriker. Och en sånt därnt tygremsebokmärke (eller vad det nu heter).
Sa jag att den har bilder också? Och såna där snygga röda kapitelrubriker? Och en sånt därnt tygremsebokmärke (eller vad det nu heter)?