Etikettarkiv: Någonstans inom oss

Vad skönt det är att höra Martina Lowden såga Jens Lapidus novellsamling

Det är aldrig roligt att såga en bok när man är kritiker.
Nej, det är faktiskt inte det.

Det är ju massa tid och möda och förhoppningar och slit som en författare har lagt ner på att få ihop sin berättelse, få den i presentabelt skick. Och så kommer en kritiker och tycker att den är rent ut sagt dålig.

Jag har själv skrivit kritiska recensioner. ”Sågning” är kanske ett väl starkt uttryck, jag försöker alltid hitta något som är bra. Men ibland går det faktiskt inte. Och så skäms jag lite som kritiker, känner mig dum och elak och undrar om jag har missat något, fast ”snäll” och ”tillåtande” knappast är måsten i kritikerns yrkesbeskrivning. Det kniper ändå lite i magen.

Och det är verkligen ovanligt med rejäla sågningar av litteratur. Kanske för ovanligt? Kanske är vi kritiker lite för snälla när vi recenserar? För att det faktiskt kniper i magen att säga att någons kreativa arbete och nedlagd möda är dålig?

Därför är det jätteskönt att höra Martina Lowden i dagens Kulturnytt i P1 där hon sågar Jens Lapidus nya bok Mamma försökte jäms med fotknölarna. Hon skäms inte alls för att kalla den dålig. Snäll och tillåtande är hon verkligen inte. ”Mamma försökte är en bok som består av lågvattenmärken”, säger hon. Så skönt!

Lyssna här på Martina Lowdens recension.

En annan sågning som är skön att läsa för en (kanske alltför snäll?) kritiker är Nina Lekanders recension av Kajsa Ingemarssons Någonstans inom oss. Läs den här.

9 kommentarer

Under Bokbranschen, Recensioner

Var är humorn i chick-liten?

Ja, jag funderar fortfarande mycket på min plötsliga aversion mot chick-litt.
Jag menar – det måste ju finnas några bra anledningar till att jag inte gillar det längre. Förutom det där med identifikationsproblemet, menar jag. Och jag funderar och funderar…

Jag har läst tre chick-littromaner i sommar: Stockholm Rosé, Någonstans inom ossoch Sista natten på Chateau Marmont. Jag gillade ingen av dem något särskilt.

Och så slår det mig:
Ingen av dem är särskilt rolig!

Visst fnissade jag lite när jag läste Stockholm Rosé, vissa dialoger i den är skitkul, men på det hela taget – det är inte humor någonstans! Varken i Kajsa Ingemarssons eller i Lauren Wiesbergers senaste. Djävulen bär Prada var ju skitrolig. Likaså Små citroner gula. För att inte tala om Bridget Jones! Okej, den är gammal, men fortfarande en av de bästa chick-littböcker som finns!

För mig har nog alltid chick-litten haft lite hjärta, lite smärta, men mest av allt så har jag ju velat skratta! ”Dråpligt” är det ord som kommer för mig. Och ”feel-good”!

Chick-litt – dråpligt – feel-good, liksom…

Mer sånt! Tack! Annar slutar jag på allvar läsa chick-litt.
Och jag menar det den här gången..

3 kommentarer

Under Chick-litt

Recension: Någonstans inom oss av Kajsa Ingemarsson

Jag gillar Kajsa Ingemarssons tidiga böcker, som Små citroner gula och Inte enklare än så. Raka berättelser, tydlig chick-litt, inget krångel. Sen kom Lyckans hjul. Den gillade jag inte alls – flera parallella berättelser som ska vävas ihop, nej det gungar inte, det krånglar. Sen kom Bara vanligt vatten, en enkel och rak berättelse. Och den var bra.

Så var hamnar Någonstans inom oss?
Som sommarläsning i hammocken gungar den perfekt – jag kan läsa, prata med maken, hålla koll på ungarna och ändå inte tappa bort mig i berättelsen. Läs-startsträckan är föredömligt chick-littkort, språket flyter, det är få karaktärer att hålla reda på.

Men jag funderar lite över historien…
Kvinna tar livet av sig och spökar sedan för sörjande maken för att se till så att han inte ska skaffa sig någon ny kvinna. Typ. Fast maken träffar kvinnans syster, och så… (Nej, jag tänker inte berätta vad som händer, ingen spoiler här, inte). Ja, allt slutar fint och sött. Typ.
Men jag tänker att Ingemarsson krånglar till det igen. Det är egentligen inte sexigt att ta livet av sig, det är egentligen inte sexigt att en spökande ex-fru försöker hindra sin make från att gå vidare i livet, det är inte… chick-litt helt enkelt.
Det är ren och skär skräck.

Och ändå så måste Någonstans inom oss kategoriseras som chick-litt, för alla ingredienser finns ju där – välklädd kvinna (med bra jobb) i storstad kommer till insikt om kärleken och livet. Fast det är förståss svårt att komma till insikt om livet när man är död. Det är nog det som är problemet. Det där med att ha ett egoistiskt spöke som ”hjältinna”.

Det här är ingenting som jag funderar på medan jag läser, för Ingemarsson kan ju skriva en underhållande historia, hon kan sin dramaturgi, hon har sina små roliga scener där jag skrattar högt och scener där det kommer en liten tår in ena ögonvrån.
Men nu. Efteråt.
Nej, vissa böcker ska man nog inte tänka för mycket på efteråt vad de egentligen handlade om, utan bara ha som underhållning för hammocken.

Nina Lekander i Expressen gillade inte heller Någonstans inom oss så himla mycket. Läs hennes sågning av boken här.

 

Lämna en kommentar

Under Recensioner, Svenska författare

Annika och den minimala semesterläsningen.

Jag har knappt läst något alls på semestern, det är bara att konstatera.
Det kanske har att göra med att jag brukar umgås på semestern och ”umgås” och ”läsning” är två aktiviteter som inte är förenliga med varandra – att försöka läsa en god bok medan resten av familjen eller vännerna spelar spel eller diskuterar något viktigt eller badar eller plockar blåbär eller grillar eller åker båt eller… ja, whatever – nej, det går inte. JAG VILL JU VARA MED!!!

Några böcker har jag lyckats ta mig igenom vilades i hammocken, till exempel Lauren Weisbergers Sista natten på Chateau Marmont och Kajsa Ingemarssons Någonstans inom oss. Riktig chick-litt och semesterläsning när det är som bäst – inget betungande, lite sparkling rosé sådär, även om Någonstans inom oss handlar om någon som är död… (Jag ska skriva recensioner av dem båda här på bloggen lite senare.)

Nej – läsning är inte en semestersysselsättning för mig helt enkelt. 

Men nu börjar ju sommarkvällar bli sensommarkvällar bli höstkvällar…
Hösten – det är en tid för läsning det!

3 kommentarer

Under Chick-litt, Läsande