Recension: Den bästa dagen är en dag av törst av Jessica Kolterjahn

Recensionen är också publicerad i Borås Tidning 7 juni 2013.

Den bästa dagen är en dag av törst är Jessica Kolterjahns tredje roman. Den handlar om ett år i Karin Boyes liv, tillbringat i Berlin. Jag är inte en Karin Boye-kännare och kan alltså inte avgöra huruvida Jessica Kolterjahns berättelse innehåller sanningar eller verkliga fakta. Den bästa dagen är en dag av törst beskrivs också som en litterär fantasi och det är så jag måste förhålla mig till texten. Och som litterär fantasi är Den bästa dagen är en dag av törst en inkännande och poetisk beskrivning av en människa som slits mellan viljan att vara normal och det som kroppen känner – nämligen den sexuella dragningen till samma kön. Detta är teman som återkommer i Jessica Kolterjahns författarskap; moral, kroppens begär och sexualiteten som en mörk och förgörande kraft, snarare än något som är självklart och gott.

Som dramaturgiskt grepp och som berättelsens nav finns i Den bästa dagen är en dag av törst dialoger mellan Karin Boye och de två psykoanalytiker som Karin Boye går hos för att bli fri från sitt homosexuella begär. Mellan sessionerna träffar Boye sina vänner, skriver, översätter och lever ett nattliv på tvivelaktiga etablissemang där hon förälskar sig i – och har sex med – kvinnor.

Det är vanskligt att fantisera fritt om en historisk person, eftersom man alltid skriver med facit i hand. I Den bästa dagen är en dag av törst finns dels någon onödig vink om att Karin Boye kommer att begå självmord, det finns dels flera scener som knyter an till den politiska utvecklingen i Tyskland i början av 1930-talet. Styrkan i Den bästa dagen är en dag av törst är istället Jessica Kolterjahns poetiska och mörka språk, som hör samman väl med berättelsens teman. Vacker är också Kolterjahns förmåga att våga gå närmre, och ibland till och med befinna sig på insidan av, den fiktiva personen Karin Boye.

Läsning pågår: Shanghai performance av Silke Scheuermann

Jag har läst mig igenom en liten – och mycket bra – recensionsbokshög den senaste veckan. Recensionen på Asfaltsänglar är inlämnad, recensionen på Den bästa dagen är en dag av törst ska skrivas ikväll och nu sitter jag på pendlingsbussen till jobbet i Göteborg och läser Silke Scheuermanns Shanghai performance.

Av dessa tre författare är Silke Scheuermann den enda jag läst innan: Timmen mellan hund och varg och novellsamlingen Rika flickor. Så nu är det soännande om Shanghai performance är av samma vasst trevliga sort.

De mest spännande titlarna bokvåren 2013

Bokåret 2012 känns som ett exceptionellt bra bokår. Jag hade jättesvårt att välja titlar till min Årets bästa böcker-lista. Framför allt så var det debutanternas år. Oj, vad många bra debutanter det kom fram 2012.

Därför känns det lite tomt nu. Också när jag läser Svensk Bokhandels tjocka ”Vårens böcker 2013”. För vårutgivningen är ju alltid lite magrare än höstutgivningen. Men några spännande titlar och författare har jag hittat.

Jag presenterar dem i förlagsordning.

Weyler har faktiskt hela fyra titlar som gör mig nyfiken: Memorandum av Marlene van Niekerk, Saknade av Merethe Lindström, Shanghai performance av Silke Scheuermann och Ryssar är såna som gillar björkar av Olga Grasnowa.
Anne Holt kommer med ny deckare på Piratförlaget: Död i skugga. Piratförlaget ger också ut Mikael Fants Vattnet i mars, en bok jag har väntat i flera år på, men nu är den äntligen klar.
På Brombergs kommer Undret av R. J. Palacio.
Kalla kulor förlag har nosat upp en engelsk deckare som verkar spännande: Weirdo av Cathi Unsworth.
Marjaneh Bakthiari kommer med ny titel på Ordfront: Godnattsagor för barn som dricker.
Maria Sveland skriver om Hatet mot kvinnorna på Leopard förlag.
Och så är jag jättenyfiken på Metronom av Lorant Deutsch, som ges ut av det lilla förlaget Laurella & Wallin.

Bland de större förlagen så kommer såklart många nya titlar.
På Norstedts: Jag tjänar inte av Jenny Åkervall, Vår man av Torbjörn Flygt, Liknelseboken av Per Olov Enquist, Vilar i era outtröttliga händer av Khashayar Naderehvandi, Asfaltsänglar av Johanna Holmström, Elefanten som gick upp i rök av Haruki Murakami och en måstebok denna vår: Flickan i Cléves av Marie Darrieussecq, en fransk författare som jag läst ALLT av.

På Natur&Kultur: Hysteros av Helena Granström, September av Kristoffer Leandoer och Kattens bord av Michael Ondaatje.

På Bonnierförlagen kommer En hemstad av Kristian Lundberg (W&W), Den bästa dagen är en dag av törst av Jessica Kolterjahn, Döden tänkte jag mig så av Johanna Mo och New Delhi-Borås av Per J Andersson (Forum), och från Albert Bonniers förlag: Staden och lågorna av Jerker Virdborg, När duvorna försvann av Sofi Oksanen och sist men inte minst: Kari 1983 av Helena Österlund, Borås Tidnings debutantprisvinnare 2010 – också en måstebok denna vår.