Recension: Jag tjänar inte av Jenny Åkervall

Recensionen också publicerad i Borås Tidning 2 april 2013.

Jenny Åkervall har egentligen gjort allt rätt, men ändå är det något som skevar i Jag tjänar inte. Intrigen är spännings- och handlingsdriven, dialogen är i fokus, det finns flera parallella berättelser som hakar i vandra på olika sätt för att dra upp tempot i berättelsen, kort sagt: Jag tjänar inte har många likheter med det sätt som populärlitteraturen berättas på idag.

Men det är som om Jenny Åkervall inte kan bestämma sig för vad det är för bok hon vill skriva. I ena stunden är Jag tjänar inte en svidande kritik mot psykiatrivården, i andra stunden en relationsroman med chick lit-ton, i tredje stund en “jag har roliga anekdoter från regeringskansliet”-bok, en fjärde stund en “undersökande journalist”-bok. Jag har också problem med språket och vill gå in med redaktörspenna i många meningar för ersätta punkter med kommatecken för att få mer flyt.

Jenny Åkervall har tidigare arbetat som talskrivare åt Göran Persson och Mona Sahlin. Så egentligen borde ju delen från regeringskansliet, som berättas med pressekreteraren Emre Oktan som huvudperson, vara Jenny Åkervalls styrka. Men jag får känslan av att Jenny Åkervall varit feg och inte velat berätta för mycket av hänsyn till gamla kollegor. För de delarna är faktiskt inte särskilt spännande eller intressanta. De anonyma mejl som Emre Oktan får, ges inte heller den betydelse i berättelsen som en spänningsintrig kräver.

De bästa delarna i Jag tjänar inte är istället de som sker på långt avstånd från regeringskansliet. Porträttet av psykiatern Anna Sager är riktigt fint och det är där spänningen finns, i relationerna mellan människorna på den mottagning hon arbetar på och till de patienter som går där. Men också i relationen mellan Anna och hennes man Jakob blir Jag tjänar inte angelägen och viktig – i dagens eviga frågor om vem som jobbar mest eller vem som tar hand om barnen och diskar och skjutsar. Det är synd att Jenny Åkervall inte tror att delen om Anna Sager räcker för en hel bok, för Anna Sager är en person som jag skulle kunna tänka mig att läsa mer om. Hon skulle till och med kunna få en egen bokserie och bli en värdig arvtagare till Katerina Janouchs barnmorska Cecilia Lund.

De mest spännande titlarna bokvåren 2013

Bokåret 2012 känns som ett exceptionellt bra bokår. Jag hade jättesvårt att välja titlar till min Årets bästa böcker-lista. Framför allt så var det debutanternas år. Oj, vad många bra debutanter det kom fram 2012.

Därför känns det lite tomt nu. Också när jag läser Svensk Bokhandels tjocka ”Vårens böcker 2013”. För vårutgivningen är ju alltid lite magrare än höstutgivningen. Men några spännande titlar och författare har jag hittat.

Jag presenterar dem i förlagsordning.

Weyler har faktiskt hela fyra titlar som gör mig nyfiken: Memorandum av Marlene van Niekerk, Saknade av Merethe Lindström, Shanghai performance av Silke Scheuermann och Ryssar är såna som gillar björkar av Olga Grasnowa.
Anne Holt kommer med ny deckare på Piratförlaget: Död i skugga. Piratförlaget ger också ut Mikael Fants Vattnet i mars, en bok jag har väntat i flera år på, men nu är den äntligen klar.
På Brombergs kommer Undret av R. J. Palacio.
Kalla kulor förlag har nosat upp en engelsk deckare som verkar spännande: Weirdo av Cathi Unsworth.
Marjaneh Bakthiari kommer med ny titel på Ordfront: Godnattsagor för barn som dricker.
Maria Sveland skriver om Hatet mot kvinnorna på Leopard förlag.
Och så är jag jättenyfiken på Metronom av Lorant Deutsch, som ges ut av det lilla förlaget Laurella & Wallin.

Bland de större förlagen så kommer såklart många nya titlar.
På Norstedts: Jag tjänar inte av Jenny Åkervall, Vår man av Torbjörn Flygt, Liknelseboken av Per Olov Enquist, Vilar i era outtröttliga händer av Khashayar Naderehvandi, Asfaltsänglar av Johanna Holmström, Elefanten som gick upp i rök av Haruki Murakami och en måstebok denna vår: Flickan i Cléves av Marie Darrieussecq, en fransk författare som jag läst ALLT av.

På Natur&Kultur: Hysteros av Helena Granström, September av Kristoffer Leandoer och Kattens bord av Michael Ondaatje.

På Bonnierförlagen kommer En hemstad av Kristian Lundberg (W&W), Den bästa dagen är en dag av törst av Jessica Kolterjahn, Döden tänkte jag mig så av Johanna Mo och New Delhi-Borås av Per J Andersson (Forum), och från Albert Bonniers förlag: Staden och lågorna av Jerker Virdborg, När duvorna försvann av Sofi Oksanen och sist men inte minst: Kari 1983 av Helena Österlund, Borås Tidnings debutantprisvinnare 2010 – också en måstebok denna vår.