Etikettarkiv: Hans Gunnarsson

Recension: All inclusive av Hans Gunnarsson

Recensionen också publicerad i Borås Tidning 17 januari 2015.

Hans Gunnarsson är en av de svenska författare där man som läsare vet vad man får och aldrig blir besviken. Faktum är att Hans Gunnarsson bara blir bättre och bättre för varje roman och med nya All inclusive framstår han som en av de främsta skildrare av ett slags manlighet i upplösning i Sverige idag.

All inclusive skiljer sig något från de senare titlar som Hans Gunnarsson skrivit, som Albatross och Försmådd. Där de varit sparsamma i persongalleriet, är All inclusive ett myller av röster och människor. All inclusive handlar om författaren C.G. Han har haft skrivkramp de senaste åren och nappar därför på ett erbjudande om att skriva en roman på beställning om ett semesterhotell i Guadeloupe – en bok full med glada människor som ska locka turisterna till just det semestermålet. Men när författaren väl kommer till platsen går det naturligtvis inte riktigt som han tänkt sig.

Det finns få i Sverige som behärskar konsten att skriva roligt och magknipande om människor, men samtidigt med kärlek. Hans Gunnarsson är en av dem. Hans styrka har alltid varit pricksäkerheten av människans tillkortakommanden i relationen till sin nästa. Det som inte är så passande. Det smågina. Det som man egentligen tycker, men aldrig säger högt. Det som från början verkar vara en smårolig idé, men som bara kan sluta på ett sätt: riktigt illa. Som får läsaren att vilja skrika: nej, gör det inte, det kommer gå åt skogen. Och efteråt, när katastrofen är ett faktum: skönt att det inte var jag.

I All inclusive finns alla typer av svenska karaktärer (eller snarare karikatyrer): småfeta pensionärer som dricker för mycket, utleda 40-plussare med sina svärföräldrar, småföretagare som är otrogna och en litteraturkritiker som sågat författarens senaste bok. Det är som ett Sverige i miniatyr, beskrivet med vass humor och kärlek. Det är fint, på något sätt.

Visst kan man också läsa All inclusive som en svidande kritik av bokbranschen och författarnas villkor. Det är få som kan leva på sitt författarskap idag. Prisade författare jobbar extra inom vården för att få ihop pengar till mat och hyra. Samtidigt får All inclusive mig att tänka: detta kanske redan har hänt? Filmbranschen är redan så nedlusad med produktplacering att vi inte längre ser den. Vi skrattade åt att agent Hamilton öppnade ett fönster med ett Statoilkort, men nu höjer vi inte ens på ögonbrynet åt fenomenet. Och kanske är det nästa deal inom bokbranschen – företagssponsring av författarskap. Kom ihåg var ni läste det först.

Lämna en kommentar

Under Recensioner, Svenska författare

Recension: Försmådd av Hans Gunnarsson

Recensionen också publicerad i Borås Tidning 14 september 2012.

Det kryper genast in en slags osäkerhet när jag läser Försmådd. Den är objuden. Jag brukade roas av den här sortens indirekta humor, en slags förvriden realism där det ensidiga perspektivet lämnar luckor i historien som ger utrymme för nervösa fniss inför en karaktär som inte ser helheten eller skratt av typen ”ho-ho, det där kommer inte gå väl”. Men jag vet inte längre. Det lämnar en alltför fadd eftersmak numera. Kalla det ackumulerad livserfarenhet, kanske? Eller ackumulerad sorg över vissa människotyper.

Egentligen är Försmådd en vidareutveckling, eller kanske snarare upprepning, av historien i Hans Gunnarssons förra roman Albatross – ett Falling down-tema om ett slags besatthet, ett undersökande av en man som får en idé som till varje pris måste genomföras, men som leder till konsekvenser utom hans kontroll. Återigen använder sig Gunnarsson av ett enda manligt berättarperspektiv. I Försmådd är det Ingvar, en lite för gammal lärare i historia, som vill ge ut sina tankar i bokform och som samtidigt finner sig uppvakta den helt ointresserade kvinnliga rektorn på skolan. Men ger han upp? Nej. Han framhärdar. Ringer på. Cyklar dit. Och förfasas sedan över det omoraliska leverne som han upptäcker när han olovligen rotar i hennes kartonger. Något måste göras åt saken! Ingvar är den där karaktären som ensamt tror sig bära moralen på sina axlar. En man som tycker sig ha rätten på sin sida. Och där de egna tillkortakommandena bortförklaras eller skylls på andra.

Och nu förvandlas den första känslan av osäkerhet till en genuint obehagligt känsla. För trots att det är uppenbart att det kommer att gå illa för Ingvar redan från första sidan, så synliggör Hans Gunnarsson en inte alltför ovanlig egoistisk människotyp. Det ensidiga perspektivet är så konsekvent och skickligt genomfört att det ger en sorts trovärdighet mitt i det skruvade. Och Försmådd blir så ett sökande efter en manlighet på villovägar genom skildringen av den åldrande mannens framhärdande till det moraliska tolkningsföreträdet.

 

Läs också Kulturnytts recension här.
Svenska Dagbladets här.

Lämna en kommentar

Under Recensioner, Svenska författare

I valet och kvalet: skriva recension eller läsa ny bok?

Jag vet inte hur andra recensenter gör, men själv velar jag.

Jag har just läst ut Hans Gunnarssons bok Försmådd, som jag ska recensera. Men jag har inte riktigt samlat ihop tankarna kring den än. Och jag vill börja läsa Nina Lekanders bok om män och hästar, som jag också ska recensera, men vet inte om jag kan. Börja på en ny bok innan jag tänkt klart kring den förra, alltså.

Ibland hjälper det faktiskt att börja på en ny bok för att få perspektiv på den man just läst ut. Ibland fungerar det inte alls. Jag är mycket osäker denna gång.

Jag tänker mig att det är stor skillnad på en Hans Gunnarsson-bok och en Nina Lekander-bok. Nästan så stor skillnad som det går att få i svensk litteratur idag. Det är ett motsatspar helt enkelt – i genre, i stil, i angreppssätt. Kanske inte lika mycket som Fawlty Towers och Det okända.

Men nästan?

Att läsa eller inte läsa, det är frågan.

20120909-170856.jpg

2 kommentarer

Under Bokbranschen, Läsande

Mina nästa fyra recensionsböcker för Borås Tidning är dessa:

Så nu vet jag vad jag ska läsa i helgen. Jag läste ju ut Karolina Ramqvists Alltings början igår och har sedan dess befunnit mig i ett slags läsvakuum, bara väntat.

Men. Good things come to those who wait. För september är verkligen en recensionsmånad som heter duga. Fyra böcker ska jag recensera för Borås Tidning innan bokmässan drar igång – tre av dem kom med bud idag på eftermiddagen, den fjärde kommer med snigelpost nästa vecka.

Jag ska dels recensera en debutant från Modernista som heter Tarmo Rissanen. (Det verkar vara en helt urflippad historia.) Det är alltid kul att läsa debutanter. Också med tanke på att Borås Tidning har sitt debutantpris.

Sedan är det tre mycket mer etablerade författare: svenskarna Nina Lekander, Hans Gunnarsson och danskan Helle Helle som kommer med nya böcker i september. Det var den trion som kom med bud idag:

20120907-162317.jpg

Lämna en kommentar

Under Bokbranschen, Läsande, Svenska författare