Etikettarkiv: Egenmäktigt förfarande

Årets bästa böcker 2013 – hela listan med vinnare och allt!

Årets bästa böcker heter alltså: Liknelseboken av P O Enquist, Vattnet i mars av Mikael Fant och Expeditionen. Min kärlekshistoria av Bea Uusma. Jag hade ju så svårt att välja bland de tre, så jag nämner dem allihop.

Här är hela listan:

1. Liknelseboken av P O Enquist
2. Vattnet i mars av Mikael Fant
3. Expeditionen. Min kärlekshistoria av Bea Uusma
4. Wolf Hall av Hilary Mantel
5. Steglitsan av Donna Tartt
6. Komma och gå av Taiye Selasi
7. NW av Zadie Smith
8. Violencia av Lina Hagelbäck
9. Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson
10. 2017 av Olga Slavnikova

2 kommentarer

Under Läsande

Årets bästa böcker 2013: 9. Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson

Lena Andersson vann Augustpriset för berättelsen om Esters kärlek till Hugo.

Och Egenmäktigt förfarande är en nyfiken, undersökande, rolig och skarp bok; full av iakttagelser om förälskelsens och kärlekens mekanismer.

Jag älskar den inte lika mycket som Augustjuryn, men visst förtjänar den sin plats på årets tio i topp-lista.

20131209-075903.jpg

1 kommentar

Under Årets bästa böcker 2013, Boktipset, Svenska författare

Bea Uusma och Lena Andersson vinner Augustpriset 2013

Åh, vad glad jag är att Bea Uusma vinner Augustpriset för Expeditionen. Min kärlekshistoria! Jag hoppades, men vågade inte riktigt tro att juryn skulle se det jag också sett. ”Det är en liten pärla Bea Uusma skrivit”, skrev jag i min recension i Borås Tidning. Och det är en bok som jag fortfarande går och funderar på. Däremot förstod jag inte alls invändningen i dagens DN Kultur att boken skulle vara för nördig och att Dan Josefsson skulle vunnit istället. jag menar, ett systematiskt gräv om ett rättsfall – finns det något nördigare??!!

Jag förstod också att Lena Andersson skulle vinna för Egenmäktigt Förfarande, även om jag själv inte ställer mig främst i hyllningskören. Visst, det är en bra bok. Och jag läser alltid Lena Anderssons texter i Dagens Nyheter med stort intresse. Men det är något som inte når fram till mig i Lena Anderssons prosa. För mycket idé och för lite berättelse, kanske? Eller så har jag läst boken vid fel tillfälle i livet. Sånt händer ju också.

I år var jag mer förtjust i Liknelseboken bland de nominerade i den skönlitterära klassen. Den enda bok av P O Enquist som jag verkligen, verkligen gillar.

20131126-072542.jpg

5 kommentarer

Under Bokbranschen, Svenska författare