Nej, det vet inte jag såklart. De vet bara de tre som sitter i juryn: Anna Hallberg, Lena Kvist och Martin Hellström. Men jag kan ju kvalificerat gissa, även om jag bara gissat rätt en enda gång sedan jag började följa debutantpriset 2009. Det var för två år sedan, med Susanna Lundin och Hindenburg.
Men jag tycker juryn återigen gjort ett bra urval från årets debutanter. Kanske kan jag sakna Anna Hedlin. Hennes debut Den som vill ha hare till frukost måste jaga om natten var språkligt skicklig, men kanske ändå lite sval i sin gestaltning. Och det verkar som om årets urval av nominerade snarare premierar en stark, intelligent och köttig berättarkonst, snarare än språklig uppvisningskonst. Heja berättandet, säger jag!
I år har jag faktiskt också läst fler än hälften av den nominerade. Tove Folkessons Kalmars jägarinnor läste jag redan när den kom, för ett år sedan. Den tyckte jag mycket om för vildheten. Negar Nasehs Under all denna vinter läste jag i höstas och tyckte om den för den varsamma tonen och det intellektuella upplägget med två delar: en berättelse och en skrivdagbok. Åsa Fosters Man måste inte alltid tala om det tog jag nyss hem på 7-dagarslån, men hann bara läsa ett par av novellerna innan det var dags att lämna tillbaka. Även de mycket bra, men inte så jag tänkte: debutantpris! Men jag borde naturligtvis gett den mer tid för att kunna avgöra om den var värd en nominering.
Återstår Agnes Gerner med diktsamlingen Skall och Maxim Grigoriev med novellsamlingen Städer.
Men om jag ska gissa, så tror jag att Tove Folkesson ligger bra till. Det är omöjligt att bortse från den kraft som Kalmars jägarinnor kommer med. Och Negar Nasehs roman är så rasande intelligent, så den måste jag också räkna med.
(Intressant är också att sedan priset började delas ut 2001 har det varit 8 kvinnliga pristagare och 6 manliga. I år är bara en enda man nominerad. Förra året var tre kvinnor och två män nominerade.)
Prisutdelning är 19:e februari på Stadsteatern i Borås. Det är gratis! Så kom, bara kom!