Årets bästa böcker 2013 – hela listan med vinnare och allt!

Årets bästa böcker heter alltså: Liknelseboken av P O Enquist, Vattnet i mars av Mikael Fant och Expeditionen. Min kärlekshistoria av Bea Uusma. Jag hade ju så svårt att välja bland de tre, så jag nämner dem allihop.

Här är hela listan:

1. Liknelseboken av P O Enquist
2. Vattnet i mars av Mikael Fant
3. Expeditionen. Min kärlekshistoria av Bea Uusma
4. Wolf Hall av Hilary Mantel
5. Steglitsan av Donna Tartt
6. Komma och gå av Taiye Selasi
7. NW av Zadie Smith
8. Violencia av Lina Hagelbäck
9. Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson
10. 2017 av Olga Slavnikova

Årets bästa böcker 2013: 1. Liknelseboken av P O Enquist

Texten också publicerad i Borås Tidning 14 december 2013.

Sanningen: jag har haft svårt att välja bästa bok i år. Det har varit ett riktigt bra romanår. Efter långa våndor hade jag en kortlista på tre böcker, där jag övervägde att lotta fram en vinnare. Men till slut var valet ändå självklart: Liknelseboken av P O Enquist.

I Liknelseboken letar sig P O Enquist likt en detektiv igenom sitt liv för att få fatt i de där avgörande ögonblicken med en skicklighet i språk och berättande som är makalös. Boken är en slags sammanfattning av livet – hur det blev!, och kärleken – den som varit så svår att skriva om! Liknelseboken lämnade mig i ett slags tillstånd av desperation och passion inför livet. En bra bok gör sånt.

De övriga två böckerna på min kortlista (som har samma despepassion!): Expeditionen av Bea Uusma och Vattnet i mars av Mikael Fant.

Årets bästa böcker 2013: 3. Expeditionen. Min kärlekshistoria av Bea Uusma

Så här skrev jag i min recension av Expeditionen. Min kärlekshistoria i Borås Tidning 19 september:

”Det är en liten pärla som Bea Uusma skrivit. Expeditionen. Min kärlekshistoria är inget annat än en unik liten pärla; en sådan där pärla man vill hålla i handflatan, vända och vrida på och egentligen aldrig visa för omvärlden. Min egen hemlighet, något som bara jag vet. Men precis som hos ett barn bubblar hemligheten lyckligt ur en, nästan genast: kolla vad jag har hittat!”

Nu var det ju fler som upptäckte Expeditionen. Min kärlekshistoria. Den vann ju till och med Augustpriset. Visserligen i fackboksklassen, men jag tycker att den har så många skönlitterära kvaliteter att den enkelt passar på min årsbästalista.

Det är kombinationen av Bea Uusmas egen berättelse om besattheten av att få veta, sammanställandet av expeditionens tekniska fakta, Nils Strindbergs brev till fästmön Anna med Bea Uusmas knappa språk och förmåga att med få ord skapa levande bilder som gör Expeditionen. Min kärlekshistoria till en sådan pärla; kombinationen av förälskelse och fakta, innerlighet och teknik. Två berättelser, med över hundra år emellan, men med samma mål: att få upptäcka, att få svar.

Ja. Precis så är det.

Årets bästa böcker 2013: 4. Wolf Hall av Hilary Mantel

Wolf Hall blev till slut en av de där mäktiga läsupplevelserna som man först i efterhand förstår hur bra de var: energikrävande att läsa medan det pågick, men ofta återkommande i tankarna efteråt.

Wolf Hall är första delen i Hilary Mantels trilogi om Thomas Cromwell. Både den och uppföljaren Bring up the bodies (För in de döda, på svenska våren 2014) har vunnit Bookerpriset.

Det som fångade mig i Wolf Hall är språket och rytmen i språket, perspektivet i berättelsen samt Hilary Mantels förmåga att levandegöra historiska personer – som delvis påminner om Alexandra Coelho Ahndorils sätt i hennes trilogi om vetenskap, religion och politik som inleddes med romanen om Tycho Brahe: Stjärneborg.

(Och jag som brukar säga att jag inte gillar historiska romaner…)

Årets bästa böcker 2013: 5. Steglitsan av Donna Tartt

Steglitsan har släktskap med andra amerikanska berättelser som Jonathan Safran Foers Extremt högt och otroligt nära, Nicole Krauss Kärlekens historia, och till och med Räddaren i nöden, där ett ensamt barn försöker bringa ordning i en fjär vuxenvärld. Men det finns också släktskap med Charles Dickens Lysande utsikter, i bildningsromanens tema och det självbiografiska berättandet.

Släktskapet med annan litteratur är också en av de saker som gör Steglitsan till en sådan makalös läsning – berättelsen känns bekant, men den är ändå berättad på ett nytt sätt, i en ny tid och genom nya ögon. Donna Tartt har ett absolut gehör för de små, små detaljerna i beskrivning av både miljö och människor och för att låta berättandet ta tid i utvalda scener och som därigenom blir små egna universa.

Årets bästa böcker 2013: 6. Komma och gå av Taiye Selasi

Upptakten i Tayie Selasies debutroman Komma och gå är patriarkens Kwekus död. Genom dödsfallet tvingas de fyra barnen att konfrontera sina egna liv och livsval.

Komma och gå en migrationsroman och en generationsroman. Det bärande temat är rörelsen framåt och uppåt; att genom utbildning ta vara på den plötsliga möjligheten att kunna göra allt, bli allt, få allt, komma längre än vad tidigare generationer hade möjlighet till. Men därigenom ställs också frågorna: Vad är framgång? Och på bekostnad av vad?

Taiye Selasis språk är precist och rytmiskt; berättelsen fragmentariskt uppbyggd och kronologiskt inkonsekvent på ett intrikat sätt.

Komma och gå är en mycket bra roman.

Årets bästa böcker 2013: 7. NW av Zadie Smith

Zadie Smiths fjärde roman NW är en berättelse från Londons nordvästra förorter, där staden ges lika stor betydelse som människorna.

NW är flera berättelser i en, där perspektiven förflyttas mellan Leah, Natalie, Felix och Nathan. De växte upp i samma nedgångna miljonprogramsområde; några av dem har därefter rört sig socialt uppåt, andra nedåt. Klass och etnicitet är bärande teman i NW.

Med NW har Zadie Smith skrivit sin både språkligt och berättartekniskt mest experimentella roman. Det första kapitlet har jag läst flera gånger för att det är så skickligt berättat.

Årets bästa böcker 2013: 8. Violencia av Lina Hagelbäck

Språket, språket! Ja: främst språket. Det liknar inget annat. Det är drömskt, surrealistiskt, oberäkneligt. Violencia vore en helt vanlig berättele om det inte vore för språket. Det är något annat, något som mer liknar poesi. Ett språk som uppfinner känslor på nytt.

Lina Hagelbäcks berättelse om Violencia är en berättelse om passion. Men inte passion på det sexuella sättet, utan den där förtärande och förbrännande vänskapspassionen som kan fungera på samma sätt som en förälskelse. När man hittar någon. Som är lika, som förstår. Att känna sig utvald. Och hur man då blir oseende för egenheter hos den andra, det där man bortförklarar. Det är en kärleksdramaturgi i vänskapsform.

Årets bästa böcker 2013: 9. Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson

Lena Andersson vann Augustpriset för berättelsen om Esters kärlek till Hugo.

Och Egenmäktigt förfarande är en nyfiken, undersökande, rolig och skarp bok; full av iakttagelser om förälskelsens och kärlekens mekanismer.

Jag älskar den inte lika mycket som Augustjuryn, men visst förtjänar den sin plats på årets tio i topp-lista.

Årets bästa böcker 2013: 10. 2017 av Olga Slavnikova

Nu börjar nedräkningen till Årets Bästa Bok 2013. Nummer 10 är 2017 av Olga Slavnikova.

2017 utspelar sig i ett något framtida Ryssland i en stad i Uralbergen. Det är en äkta dystopisk satir om ett samhälle där relationer mellan människor inte betyder någonting och där endast viljan att bli rik ger mening åt tillvaron. Inte ens kärleken kan stå emot girigheten när dess möjligheter väl visar sig.

Olga Slavnikova är en av Rysslands största litterära stjärnor. 2017 är den första av hennes romaner som översatts till svenska. 2017 är inte en berättelse som kan läsas på avstånd. Det är att skriva på ett kontrakt och underkasta sig ett strömvirvlande av berättande, det är att kliva ner i en vild fors av ord, metaforer, scener och personer.

Om läsaren säger ja till det, väntar en stor läsupplevelse.