Etikettarkiv: Alltings början

Recension: Alltings början av Karolina Ramqvist

Saga är inte en vanlig tonåring, för hon bor på Söder, hennes mamma är konstnär och feminist och matar Saga dagligen med historier om kvinnans utsattthet och att Saga ska aldrig bli beroende av en man. Saga har rätt att ta för sig. Så det är vad Saga tänker göra, även om hon inte riktigt vet hur.

Alltings början är en berättelse som till en början verkar enkel. Men det är först när den är utläst, som jag förstår att det är en berättelse som jag kommer att fundera på länge. Alltings början är helt enkelt stor litteratur.

En av de saker jag älskar mest med Alltings början är beskrivningen av Sagas självklara rätt till saker. Att hon ser stadens trottoaren som sin cat-walk. Att hon har rätt till män och till sex och ligger runt. Att hon rycker på axlarna när hon genomgår sina aborter. Att hon självklart ska få ett jobb fast hon hoppat av gymnasiet. Det är fantastiskt härligt att få ta del av denna oängslighet, samtidigt som en annan slags ängslighet lyser igenom – den att vara på rätt ställen med rätt människor i rätt kläder med rätt drink i handen. Att duga. Att vara tillräckligt cool. Det är så på pricken beskrivet, det där tonårsvacklandet mellan det självklara platstagandet i det offentliga rummet – ”här kommer jag!” och det inre sökandet efter identitet och mening. Att inte riktigt veta vilka saker man ska ta på allvar och vilka man kan rycka på axlarna åt. Vad man borde göra och hur man sedan faktiskt gör.

För hela tonåren präglas ju av den där ambivalensen och sökandet – att ta reda på vem man är, eller vem man vill vara, genom mötet med andra människor. För Saga handlar det i Allltings början dels om mötet med gymnasiekompisen Pauline. Vänskapen mellan Saga och Pauline bär berättelsen genom hela boken. Pauline blir navet, tryggheten som Saga kan diskutera feminismen med, men som också blir vapendragaren i nattens klubbliv och i utforskandet av den sexuella identiteten. Det är en självklar vänskap.

Men framför allt handlar Alltings början om Saga i mötet med andra män, och i synnerhet i mötet med festfixaren Victor Schantz – mannen som ringer efter Saga när han är sugen på att knulla, men som inte hälsar på henne när de ses utanför hans sovrum. Och Saga säger ja till honom varje gång. För även om hon samtidigt försöker vara självständig och ta för sig av andra män, så längtar hon efter Victor, letar hon efter Victor, trots hans förnedrande behandling av henne. Och jag får för mig att detta längtande efter den undflyende Victor Schantz egentligen är en längtan efter vuxenlivet; just att hitta fram till den man vill vara. Victor Schantz blir en symbol för något som inte kan nås eller fås under Sagas hela tonårsperiod. Men när Saga väl blivit vuxen, hittat fram till sin vuxenidentitet och sin plats, då är inte Victor Schantz länge intressant för henne.

Det finns så mycket jag gillar i Alltings början. Jag gillar realismen. Det är en torr och allvarlig realism, lite fjär och svåråtkomlig, helt utan humor eller ironi. På ett sätt gör det Alltings början till en början svårläst, för den litteratur jag läst på senare år har ofta innehållit antingen något vridet, humoristiskt, satiriskt eller agiterande, och jag undrar först om jag missar något i Karolina Ramqvists berättelse. Men nej, den är bara allvarlig, politisk och intellektuell på ett sätt som är ovanlig i svensk litteratur idag. Jag gillar också vänskapskildringen mellan Pauline och Saga. Det är inte ofta vänskap mellan kvinnor får sådan betydelsefull plats i en berättelse. Och jag gillar på vilket sätt Sagas självklara sätt att ta för sig av det offentliga rummet beskrivs, vare sig det gäller män, sex, klubbliv, arbete eller sättet att promenera på en trottoar.

Jag gillar också på det självklara sättet Karolina Ramqvist skiljer på kroppen och intellektet, eller snarare att båda faktiskt ryms inom samma person. Den längtan som finns efter att vara en sexuell varelse – ett erotiskt geni, och hur det faktiskt går att samtidigt uttrycka feministiska åsikter. Att man kan måla läpparna med rött läppstift och samtidigt ha något viktigt att säga.

6 kommentarer

Under Recensioner, Svenska författare

Sätter Karolina på paus och läser sakprosa istället (eller vad det nu heter..)

Jag vill så gärna tycka om Alltings början. Så jag sätter den på paus idag; tar nya tag med den imorgon.

Istället ägnar jag mig åt fack-litteraturen. Fast jag föredrar att säga sakprosa. Det låter liksom vackrare på något sätt.

Eller vänta! Det kanske är skillnad på facklitteratur, sakprosa och kursböcker? Var går gränsen? Jag vet inte. Jag gillar ju genrer, tycker om kategorisera och dela in. Samtidigt så vill jag vara gränslös i mitt förhållningsätt. Går det överhuvud taget att kombinera de två?

En bok om PR och PR-strategier blir i alla fall min kvällslektyr. Och några kapitel i Litteraturvetenskapsboken verkar också intressanta. Båda är lånade på biblioteket. Jag älskar mitt bibliotek. All denna kunskap som bara finns där till låns, helt utan kostnad!

20120828-192852.jpg

1 kommentar

Under Sakprosa

Alltings början – jag vet inte om den är så bra, jag…

Jag är nästan halvvägs in i Alltings början och har fortfarande en undran om när den ”ska börja”. ”Historien”, alltså.

Det handlar hittills om en tjejs tonårsliv i början av 1990-talet. Om att hänga på krogen. Spana efter killar. Jag känner igen referenserna mycket väl – musiken, litteraturen, modet, tidsandan och aids-hotet, som gjorde sex till något farligt dödligt. Också Stockholm känner jag igen, eftersom jag bodde där 1992-93. Men det räcker inte. Jag får inte riktigt fatt i Karolina Ramqvists berättelse. Jag har faktiskt lite tråkigt när jag läser.

Istället kommer jag på mig själv att längta efter Louise Boije af Gennäs Ta vad man vill ha. Så jag går och plockar ner den ur bokhyllan och börjar läsa den istället. Också den handlar om Stockholm i början av 90-talet, om kvinnor som går ut på krogen för att leva ut och finnas till. Men den är oändligt mycket roligare att läsa. Oändligt mycket vassare.

”Ta vad man vill ha”-repliken finns också med i Alltings början. Det är så Sagas mamma vill att Saga ska göra. En fin blinkning till af Gennäs bok, tycker jag.

Jag tror jag kommer att förstå och gilla Alltings början när jag läst ut den och funderat ett slag kring den. Den har ett sådant tempo – eftertänksamt, på gränsen till avmätt blasé. Den är liksom… tyst. Som den där coola tjejen i rökrutan som tyst står och iakttar andra, men inte säger så mycket själv. Och som kommer med de där dräpande replikerna när man minst anar det.

Jag gillar förresten också att Karolina Ramqvist nämner boken Dirty Weekend av Helen Zahavi. Men det är mest av nostalgiska skäl. Det var den boken jag fick som present av min man på vår första date. Inga rosor och praliner från den killen inte, utan en feminist-roman. Klart jag gifte mig med honom!

20120827-162411.jpg

2 kommentarer

Under Svenska författare

Lördagsmys med Karolina och kakor

Vi har tre våningar i vårt hus. Högst upp sitter jag nu och hör hur barnen stökar runt på mellanvåningen. Högst upp finns föräldrasovrum och ett litet kontor med läs-soffa. Högst upp finns nu också en påse lördagsgodis och Alltings början. Jag älskar verkligen titeln på den boken, den är klockren.

Hoppas boken är lika klockren.

(Och nej, jag tänker inte äta upp alla kakor.)

20120825-161827.jpg

2 kommentarer

Under Svenska författare