Recension: Den stora verklighetsflykten av Lars Vasa Johansson

Recensionen också publicerad i Borås Tidning 27 februari 2016. 

Ibland är det gott att äta smågodis fast man vet att det inte är nyttigt. Lite så är det att läsa Lars Vasa Johanssons romandebut Den stora verklighetsflykten.

Anton är en misslyckad trollkarl i sina sämsta år och missnöjd med det mesta. Framför allt är han missnöjd med att hans barndomskompis Sebastian snodde hans flickvän och blev en mer framgångsrik trollkarl. Att ta hänsyn till sina medmänniskor är inte heller ett framträdande drag hos Anton. Men oj, vad han ska få lära sig! För på väg hem från ett trist trollkarlsgig råkar han någonstans i Tiveden köra av vägen och hamnar helt plötsligt mitt bland oknytt och häxor som han naturligtvis råkar förarga. För att ställa allt tillrätta igen tvingas han mot sin vilja utföra tre utmaningar där han ska hjälpa andra. Han tvingas också ta hjälp av ett rulltårtsbakande pensionärspar och en mystisk rymling.

Den stora verklighetsflykten är en rolig bok. Ibland kan roliga böcker vara lite väl ”roliga”, men Lars Vasa Johansson lyckas hålla rätt balans mellan buskis, slapstick och missnöje. Jag gillar också det stråk av barndomssorg som finns genom hela romanen och som ger lagom motvikt till humorn och fantasifullheten.

Visst är Den stora verklighetsflykten en liten bokbagatell i det stora hela. Men en rolig och moraliskt underhållande sådan. För det finns en sensmoral i historien: att hjälpa andra är också att hjälpa sig själv. Gott så.