Recension: Elizabeth är försvunnen av Emma Healey

Recensionen också publicerad i Borås Tidning 19 september 2015.

Mauds väninna Elizabeth svarar helt plötsligt inte i telefon när Maud ringer, och det är tomt i hennes hus när Maud går dit. Maud skriver det på små lappar för att inte glömma: ”Elizabeth är försvunnen”. Men vad kan ha hänt? Och varför lyssnar ingen på Maud när hon berättar om försvinnandet?
Elizabeth är försvunnen är Emma Healeys debutroman. Det är en mycket smart berättad deckarhistoria, men knappast en traditionell sådan. Emma Healeys berättare är nämligen en hjältinna av det ovanligare slaget: den 80-åriga Maud, som inte förstår att hon är dement, hon är ju bara lite glömsk. Elizabeths försvinnande får Maud att minnas systern Sukeys försvinnande för 70 år sedan och på något sätt tror Maud att lösningen på Sukeys försvinnande kan hänga ihop med Elizabeth. Men Maud minns inte riktigt hur. Det är något med märgpumpor, kanske. 
Elizabeth är försvunnen är en fin och samtidigt melankolisk roman om åldrande och minnen. Samtidigt som Emma Healey håller spänningen uppe i själva deckargåtan, skriver hon med Sara Lövestamsk värme och lyhördhet hur demens kan vara både för den som drabbas och för deras anhöriga. Det är skickligt gjort. Berättelsen kanske är i sentimentalaste laget, men jag gråter ändå en skvätt när gåtan får sin överraskande lösning och Mauds dotter Helen äntligen förstår varför Maud hela tiden pratar om märgpumpor.

Lämna en kommentar

Filed under Läsande

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s