Recension: Bonsaikatt av Viktor Johansson

Recensionen också publicerad i Blekinge Läns Tidning 5 mars 2015 och Borås Tidning 7 mars 2015.

Ibland får man en bok i sin hand, som på ytan verkar vara lite för glättig, lite för smart och därför kanske innehållslös, men som efter bara några sidor visar sig vara mycket stor litteratur. En sådan bok är Bonsaikatt av Viktor Johansson. På knappa 120 sidor berättar Viktor Johansson något viktigt och han gör det med känsla, stil och nerv. Kan inte sluta läsa, måste läsa klart nu!

Bonsaikatt är ett samtal mellan tre personer: en förhörsledare, en mamma och en pappa. Mamman har rymt iväg med sin son, pappan har rymt iväg med sina döttrar, men nu har de åkt fast. Mamman och pappan ville båda rädda sina barn från något. Men vad? Och varför? Samtalet (förhöret) leder läsaren inåt i tankar om vad som är manligt och kvinnligt; vad som är kultur och natur; i makt och maktlöshet.

Bonsaikatt är en undersökning av samhällets makt över oss och våra värderingar, men också en uppvisning i föräldrars makt över sina barn, där barnen blir brickor i ett spel de inte ännu själva kan spela. Barnen blir alltid förlorarna. Viktor Johansson berättar smart på strålande prosa och släpper inte nerven i samtalet någon gång. Och trots att det är en estetisk väl genomförd berättelse, något som jag ibland har svårt för – att stilen överskuggar berättelsen –, så är det innehållet som bär Bonsaikatt hela vägen fram till läsarens nervpirrande mage. Jag applåderar. Det är mycket bra.

Lämna en kommentar

Filed under Recensioner, Svenska författare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s