I helgen ska jag sträckläsa en bok som jag har väntat på i flera år. Det är Mikael Fants andra roman Vattnet i mars. Jag har läst ett kapitel redan för något år sedan, så jag är mycket nyfiken hur den färdiga berättelsen blev till slut. (Och så har jag ju läst Mikael Fants första roman Grundläggande genetik tre gånger.)
Men tänk att det ska ta så lång tid att skriva en bok!
Det har naturligtvis med villkoren förförfattare att göra. För trots att Mikael Fants första roman Grundläggande genetik blev utsedd till Årets Debut av Bokcirklar.se 2008 (det var då jag och Micke lärde känna varandra) och trots att hans novell Brorsan gillar lila vann Umeås litteraturpris, så går det ju inte riktigt att försörja sig som författare i Sverige idag. Skriva får man göra på kvällar, nätter, helger…
Att skriva är en ren förlustaffär i tid, pengar, ersättning.
Läs gärna dagens debattartikel i Dagens Nyheter, där bland annat Författarförbundets Gunnar Ardelius debatterar förslaget till ny biblioteksersättning för författarna.
(Och läs för all del också Litteraturutredningen!)
Jag är i alla fall glad att Vattnet i mars äntligen är färdig.
Annika Koldenius 