Årets bästa böcker 2012: 9. Sken av Magnus Dahlström

Jag har sällan känt mig så illa till mods, som när jag läser Magnus Dahlström. Det är något hotande över de helt vardagliga situationer som hans karaktärer befinner sig i, något skevt, något om inte riktigt stämmer. Det är djupt obehagligt, fast det är så vardagligt. Förra året kom Spådom. Den kunde jag bara läsa i dagsljus. I år kom Sken, som har samma känsla.

Sken är tre berättelser om tre kvinnor som alla befinner sig i ett sammanhang, på arbetsplatser, där de inte har makt, där de på något sätt befinner sig utanför det “normala”, men där de ändå försöker fungera. Det är kvinnan på den arkeologiska utgrävningen, kvinnan på förskolan, kvinnan på äldreboendet. Det är så enkelt beskrivet, så här ser det ut, så här gör de, men varje detalj verkar laddad med betydelse. Men samtidigt får läsaren aldrig veta vad som är sant. För trots att det till synes är enkelt, så talar människorna ändå förbi varandra, har inte kraften att säga som det är.

Det är just det laddade i det till synes enkla, som gör Sken till en av årets bästa böcker. Det handlar om den lilla människans maktlöshet inför sin egen situation, kraftlösheten inför det som sägs bakom ryggen. Och genom att beskriva det genom vardagliga yttre detaljer och händelser, så når Magnus Dahlström långt ner i det existensiella. Vi är inte ensamma. Men vad är det att vara människa, när vi måste vara människa i relation till andra människors verklighet?

20121207-113031.jpg

Lämna en kommentar

Filed under Årets bästa böcker 2012, Recensioner, Svenska författare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s