Jag läste de sista 20 sidorna i Fifty Shades-triologin på lunchen idag.
Tror någon att det slutade olyckligt?
Nä.
Det hade inte fungerat med ett olyckligt slut i den här genren, läsarna hade rasat!
Dock är faktiskt de sista 20 sidorna lite uppfriskande. Utan att avslöja för mycket så kan jag säga att det är början på historien, fast ur ett annat perspektiv.
Jag har skrivit rätt mycket här på bloggen om Fifty Shades-triologin. (Finns taggat, det är bara att söka.) Det är en läsning som följt mig hela sommaren och det är lite sorgligt att säga hej då till Anastasia och Christian, my summer loves.
Ja, det är nästan som en sommar-förälskelse: ”Jag lovar att skriva!” Ja, vi hörs!” Men när hösten kommer så blir det aldrig detsamma som det var, den där enda sommaren vi fick tillsammans.
Klar!
Annika Koldenius 