Jag blev inte så förtjust, inte så upplyft, inte så aha-underhållen som jag trodde jag skulle bli av Bodil Malmstens senaste logg-bok En månad går fortare nu än ett hjärtslag.
Visst var familjen tejp kul.
Visst glimrade det till i Sarkozy-missnöjet.
Men inte så vasst. Inte så smart. Inte så fokuserat.
Som om tankarna fanns någon annan stans, helt enkelt.
Kanske hos Edvard?
I så fall ser jag fram emot den romanen.