Vi står båda vid S i poesihyllan och letar, den blonda damen och jag.
Vi närmar oss båda. Sk… St… Sv… Szy!
Szymborska!
Jag ser de två titlarna först och med höger pekfinger drar jag snabbt ut dem.
Prrrrrecious!
Förvåningen i den blonda damens blick där jag står med båda Szymborska-häftena i min hand.
Förvåningen i den blonda damens blick när hon ser hålet i bokhyllan.
Förvåningen i den blonda damens blick när hon inser att jag inte bara hittat Szymborska, utan lagt beslag på de enda titlar som fanns inne.
Jag: Oj, skulle du också ha Szymborska?
Hon: Ja. Jo.
Jag: Vi kan dela. Här ta en.
Hon: Är det säkert?
Jag: Ja, visst.
Hon: Menar du det?
Jag: Vilken vill du ha?
Hon: Jag kan ta den här.
Jag: Varsågod!
Hon: Tack.
Glädjen i den blonda damens ögon när hon går iväg med det ena Szymborska-häftet.
Värmen i mitt hjärta.
Haha! Szymborska är så himla bra!
Nej men vad fint av dig! Ett riktigt härligt litterärt möte.