Årets bästa böcker: 6. Korparna av Tomas Bannerhed

Korparna fick Augustpriset tidigare i höst och det är en fin roman, även om jag inte tycker att det är årets bästa. Men det är en stor roman, en berättelse om en far och en son och därigenom också om generationers fäder och söner – de förväntningar som finns, de förhoppningar som ska levas upp till.
Klas pappa har läshuvud, men får inte läsa vidare för att han måste ta över gården. Klas har också läshuvud, men oket vilar tungt på att också han ska ta över gården. Familjen hukar under pappans allt djupare psykiska sjukdom, hans ständiga infall, hans räknande, hans utbrott, hans sjukhusvistelser. Mamman som försöker hålla ihop familjen, låtsas som om att allt är som vanligt, som slätar över, tröstar. Klas lillebror, som mest är i vägen. Och Stockholms-tjejen, som försvinner lika fort som hon dyker upp, men som ändå är en slags katalysator. Och fåglarna; draken, som kan flyga, som symboliserar Klas frihetslängtan…
Det kryper in under skinnet på mig. Det gör ont. Och det är bra. Men inte bäst.

Årets bästa böcker: 6. Korparna av Tomas Bannerhed

Lämna en kommentar

Filed under Boktipset, Läsande

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s