På Bokcirklar.se gästbloggar just nu en bibliotekarie som heter Urban Bäckström som i sitt första inlägg ”Sorterare eller Bokpratare?” går rakt på sak och frågar vad vi ska ha våra folkbibliotek till. Så här skriver han:
”Bibliotekariens yrke är inriktat på teknik och administration, inte på att skapa läslust och förmedla litteraturens innehåll.”
Och fortsätter:
”Jag är numera realist nog att inse att bibliotekets grundläggande uppdrag faktiskt är att samla, sortera och låna ut böcker. ”Sorterarna” inom vår bransch har företräde före dem som vill något annat.”
Jag tycker att detta är ett vansinnigt hemskt och ledsamt konstaterande. Jag som hoppas på att få läslust och läsinspiration när jag kommer till mitt bibliotek, att bli trevligt bemött av bibliotekarier som vill läsinspirera mig och inte bara sortera och kategorisera. Jag har ju själv i debatt försökt förmedla tankar om att biblioteken ska vara öppna för alla, inspirerande, locka till läsning; att biblioteken både måste ha bestsellers och smalare litteratur för att ge något till alla. Bland annat har jag skrivit på kulturdebatt i Borås Tidning om Dieselverkstadens bibliotek i Nacka och deras arbetssätt.
Men vad ska ett biblioteksuppdrag innehålla? Ska det vara ”Sorterare” eller ”Inspirerare” som ska ha företräde på ett folkbibliotek?
Jag vet att jag hoppas på Inspirerarna! För vem ska läsinspirera om inte bibliotekarierna gör det? För barn och ungdomar som går i skolan har läraren en viktig uppgift, men sedan då? Efter grundskolan, eller gymnasiet, så finns det ingen läsinspirerande verksamhet om bibliotekarierna bara ska vara sorterare.
Men det är ju inte jag som bestämmer, utan bibliotekarierna själva som ska tolka uppdraget de fått. Precis som Urban Bäckström så insiktsfullt skriver i sitt inlägg. Men han ska också ha eloge, för att han avslutar sitt inlägg med orden: ”Det är hög tid för ”bokpratarna” att tvinga ”sorterarna” till reträtt…”
Så ja: snälla bibliotekarier! Inspirera mig!
Annika Koldenius 
Äsch, det där är ett mycket tillspetsat uttalande, som jag tror få känner igen sig i. Varför ställa olika sidor av yrket mot varandra? Det görs mycket ute på biblioteken för att inspirera till läsande: läsecirklar för barn och vuxna, författarframträdanden, litteratursamtal. Dessutom bloggas det en hel massa om litteratur på biblioteken. Samtidigt som själva mediebeståndet givetvis måste underhållas.
Det jag skulle önska mer av är diskussioner kring bibliotekens världsförbättrande funktioner.
Som sagt, vi kan visst inspirera till läslust, inte låta oss fängslas i administrativa onödiga upptåg som vi varken kan eller vill göra. Trust me, vi kan och vi MÅSTE!
Klart att bibliotekarier kan inspirera. Men hur?
Jag vill ha fler personliga möten ute i biblioteket – att någon kommer fram till mig där jag går bland hyllorna och letar, funderar, och frågar mig om jag vill ha hjälp. Jag gillar inte att behöva uppsöka någon bakom en disk – jag tycker att själva disken skapar ett avstånd mellan mig och bibliotekarien, hur snälla och trevliga de än ser ut. Läs mer om vad jag tycker om bibliotek under min sida ”Debatt”.
Annika, jag blir lite beklämd när jag läser det du skriver om hur du upplever bibliotek, eftersom jag inte tror det finns något bibliotek som vill uppfattas som avvisande, exkluderande, hyssjande och ointresserat av människors läsning. Får man fråga vilka bibliotek du brukar besöka? Idag finns många bibliotek som inte skiljer sig så väldigt mycket från Dieselverkstaden, dvs man kan få kaffe, de senaste böckerna och det hyssjas inte. Natruligtvis finns det stort utrymme för förbättring på många områden och jag tycker ffa man bör fundera över bibliotekens framtida uppgift i samhället och hur den kan tydliggöras.
Naturligtvis spetsar jag, liksom Urban Bäckström, till mina uttalanden för att skapa debatt. Det finns många saker som jag gillar med mitt bibliotek – de flesta bibliotekarier är trevliga och hjälpsamma när jag ber om hjälp, de finns ofta de böcker och ibland de filmer jag söker (och lite till). Men jag tycker att den breda utlåningsdisken skapar ett avstånd, jag tycker att jag blir utstirrad när jag kommer med mina många små, och ibland högljudda, barn. Jag vill inte ha det så. Och när det nu finns självbetjäningsdiskar på de flesta bibliotek så kommer de spontana samtal som ändå uppstår vid utlåningsdisken att försvinna. Och nu spetsar jag till det igen: Om vi inför självbetjäning på biblioteken, så kanske vi inte behöver ha bibliotekarier i biblioteket alls, utan bara vakter? Mitt Stadsbibliotek håller på att renoveras, det blir nyinvigning efter sommaren. Jag är mycket nyfiken på hur det kommer att se ut.
Jag älskar ju mitt bibliotek. Därför vill jag gärna diskutera det. Se mitt nya inlägg på min blogg, https://annikakoldenius.wordpress.com/2011/06/10/sjalvklart-alskar-jag-mitt-bibliotek/ där jag diskuterar vidare.
🙂 Det där med att automatisering skulle göra bibliotekarier obehövliga, det kommer jag att kommentera i en bok som kommer ut i höst om bibliotekens framtid. 😉 Sparar därför på mitt svar just nu.
Tycker det är jättetrist att du inte känner dig välkommen med dina barn på biblioteket, så ska det absolut inte vara. Och förhoppningsvis gör de flesta bibliotek sig av med sina bautadiskar. Jag jobbade i 5 år på ett bibliotek som skippade infodisken till förmån för mer lättilgängliga infopunkter. Tillgänglighet, på många sätt, är viktigt.
En bok om bibliotekens framtid – vad spännande! Är det bara bibliotekarier som skriver? Jag hoppas inte det, för jag hoppas att fler vill diskutera varför biblioteken ska finnas, vad de ska innehålla och hur de ska se ut. Biblioteken är ju något som angår oss alla!
”problemet” är väl bredden på bibliotekets besökare, det finns de som gärna vill ha hjälp o tips och ber om det utan problem, de som inte vågar fråga o de som bara vill botanisera i fred. Jag försöker läsa av på kroppsspråket om det är nån idé att erbjuda tips.
(Att utlåningsautomater skulle göra bibliotekarier onödiga tror jag inte ett ögonblick på. Om de bara kunde fungera utan att trassla skulle de frigöra tid till att tipsa och framför allt är de ett ergonomiskt lyft för oss i bibliotekssvängen. )