Kokböcker är väl också läsning?

Jag har läst/hört/sett nånstans att svenska folket helst läser kokböcker i sängen; att det är kvällslektyr som vilken roman som helst, och att sovrummet är en bra plats att ha kokböcker eftersom recepten ändå aldrig lagas…

Jag har faktiskt kokböckerna i köket. Jag tror till och med att jag lagar något enstaka recept ibland ur dem ibland. Men jag kan förstå det där med att ha läsningen förlagd till sängen, för de två nya kokböcker som familjen K begåvats med den senaste månaden är lika mycket historieberättande som recept.

Hannu Sarenströms Sommarkalas är minst lika mycket historier om livet på Kinnekulle och italienska turister som ramslökssoppsrecept…

Och Lotta Lundgrens Om jag var din hemmafru är egentligen ett långt, fnissigt stå-upp om matlagning, och så råkar det vara recept och snygga bilder på mat på sidorna också.

Jag undrar om det är en trend? Att det inte räcker med bra recept längre för det är så många som skriver kokböcker, så det måste till något extra?

Sverige är (eller var i alla fall, enligt den här artikeln) det land som ger ut flest kokböcker per capita. Och om kokböcker har blivit underhållning som helst läses i sängen, ja då måste det till något mer förutom recept och mat-erotiska bilder, ja, det behövs:

berättelser!

Lotta Lundgrens kokbok börjar med en brevväxling mellan henne och förlaget, där hon försöker övertyga förläggaren om att hon egentligen inte vill ge ut en kokbok, eftersom det redan finns så många. Hannu Sarenströms bok berättar om hur vackert det är på Kinnekulle mitt i sommaren, trots att körsbärsträden blommat över i den lyckliga fågelsången. Berättelserna behövs – kanske för att jag ska känna mig mer delaktig i matlagandet, som om Hannu och Lotta var mina vänner som delade med sig av sina hemligheter…

Och jag fnissar, läser, funderar på italienska turister, om det blir roligare att laga mat med rött läppstift,  eller om jag har jordärtskockor kvar hemma eller om jag måste ringa familjen nere i backen om be om fler.

Men jag står faktiskt vid bänken i köket när jag gör det.

Läsning vid spisen.

Annonser

3 kommentarer

Filed under Läsande

3 responses to “Kokböcker är väl också läsning?

  1. Peter Lundberg

    Jag tror att kokböckerna blev gnetigare under tjugotalet och ett halvsekel framåt, ungefär. Från Prinsessornas kokbok i Sverige, till Stora Rutiga Kokboken. Recept, måttangivelser.
    Tidigare böcker ger mer mylla för associationer. Mormors mammas handskrivna svarta receptbok startar med ett kakrecept som börjar ”Tjugo äggulor röres en half timma åt samma håll”. ”Åt samma håll…”? Jag måste pröva,
    Och kokboksklassiker som Brillat-Savarings ”Smakens Fysiologi” är ju en essäsamling om livet i stort.

  2. Lotta

    Kul att läsa vad du läser, och tycker 🙂

  3. Ulrica

    Jag läser iofs inte kokböcker i sängen, men jag äger (och handlar) kokböcker i orimlig proportion till hur mycket mat jag lagar. Men det finns så många fina kokböcker …

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s